onsdag 15 september 2010

Skönhetsbehandlingar och nya vänner




Vi har haft ett fantastiskt sommarväder med behagliga 25-30 grader hela veckan. Luftfuktigheten har sjunkit, så det är riktigt skönt ute. På kvällen ligger temperaturen runt 27 grader och då är det är härligt att sitta ute på balkongen.

Det är underbart att vara Seoulfru. Jag har lämnat Julia i skolan på mornarna och sedan passat på att ta hand om mig själv. I måndags blev det först en ansiktsbehandling och sedan pedikyr. Jag frågade om jag skulle vara klar till kvart över tio och det skulle jag. Jag hade lovat att möta Julia i cafeterian när hon hade sin lunch. När klockan var tio över tio, satt jag med ena foten i baljan och det andra skrubbades för fullt. Jag kände mig väldigt stressad. Det ska ju vara avkopplande med skönhetsbehandlingar!! Jag försökte artigt säga att jag måste gå. Jag bad om att få komma tillbaka senare under dagen. Det var inga problem. Eftersom jag var sen försökte jag gena över en gräsmatta. Den var alldelles sunkig och lerig! Mina nytvättade fötter blev alldeles smutsiga! Julia hade nästan ätit upp sin mat och blev jätteglad när jag kom. På eftermiddagen fullbordades min pedikyr.

På tisdagen var jag hos frissan. Det var dags för klippning och slingor igen. Eftersom jag inte var helt nöjd förra gången provade jag en ny frisör. Hon kunde lite engelska och jag försökte förklara att jag ville ha ljusa slingor och några få bruna slingor. Hon uppfattade inte "några få" bruna slingor, utan tog lika mycket bruna som ljusa. När jag såg resultet blev jag först förskräckt. Frisören blev alldeles ifrån sig och sa att hon kunde göra om det. Jag bad att få "sova på saken". Det blev inga nya slingor. Nästa gång blir det bara ljusa slingor.

Jag har fått flera nya vänner genom skolan. En japanska, Taeko, och en koreanska, Hyun. De är jättetrevliga. Hyun är uppväxt i Seoul och Taeko, har varit här i två månader. Julia är väldigt förtjust i Hyuns dotter, Jessica. De lekte tillsammans i onsdags. Jessica talar bara koreanska, men det går bra ändå. Många barn på basen har en koreansk mamma och en amerikansk pappa. Eftersom basen har funnits här i Seoul länge, har många amerikaner skaffat sig familj här. Att vara amerikansk officer, innebär ett kringflackande liv. De arbetar några år på en bas och förflyttas sedan till en annan bas i någon del av världen. De personer jag har pratat med, har bott i USA, några år i Korea, Tyskland och på japanska öar. Kvinnorna arbetar inte, utan tar hand om barn och hushåll. Jag har tidigare haft lite svårt att förstå att de vill att allt på baserna ska vara så amerikanskt som möjligt. Med tanke på deras kringflackande liv, kan jag förstå att det ska vara enkelt att byta land. Allt som de är vana vid och behöver, ska finns på baserna.

Taeko kan inte förstå att jag går eller cyklar till skolan eller till andra ställen på basen. Hon insisterar på att köra mig varje dag. I princip alla på basen har minst en bil. Det är inga små bilar, alla har suvar. Det är väldigt få personer som går eller cyklar. Jag har i princip bara cyklat eller gått sedan Julia började skolan. Till en början tog det emot lite att cykla. Man måste ha hjälm och säkerhetsväst! Om du inte har detta blir du stoppad av militärpolisen! Nu har jag kommit på ett knep att slippa ha säkerhetsvästen på mig. Om jag har ryggsäck fäster jag västen över ryggsäcken istället.

I fredags hade jag tid hos tandläkaren. Döm om min förvåning när det sa att jag inte var inregistrerad. Jag sa att jag fyllt i alla papper vid två tillfällen och att jag inte hade lust att fylla i allt igen. Men jag hade inget alternativ. Jag blev inropad och satt i tandläkarstolen och skrev. Tandläkaren satt berdvid mig och pratade. Han trodde jag var ryska!! När jag berättade att jag var från Sverige, sa han att han nästan hade ett svenskt namn. Han hette Han och hade haft tandläkarpraktik i USA i flera år. Då hette praktiken "Han´s tandläkarpraktik" och Hans var ju ett svenskt namn hade han hört. När jag fyllt i alla papper kom en tandsköterska in. Hon hade hittat de papper jag tidigare fyllt i! Lagningen av fyllningen gick bra och nu hoppas jag inte behöva besöka tandläkaren mer detta år.

Igår tog vi en heldag på Namdemun market. Det är väldigt trevligt att gå där och titta på alla butiker och stånd. Det är en stor kommers, där man kan hitta allt möjligt man inte visste fanns. Jag köpte mig ett par nya jeans. Sedan hittade vi en HM butik och där passade vi på att köpa höstkläder till Julia. Det kändes konstigt att handla på HM i Seoul som har allt att erbjuda. Men det är väl det där med att känna igen sig. På eftermiddagen åkte vi upp till Seoul tower. Där finns en stor park Namsan forrest, med en vidunderlig utsikt över Seoul. Man åker linbana upp och sedan går en slags hiss upp till toppen på tornet. På toppen är man 479 m över havet. I parken var det en uppvisning med samurajsvärd. Männen var mycket skickliga. Det var en väldigt underhållande uppvisning och jag satt med andan i halsen. Sedan åt vi glass och tittade på utsikten. Seoul är verkligen en enormt stor stad. Det är konstigt att tänka sig att den låg i ruiner för femtio år sedan.
Imorse vaknade jag av att Rick slammrade i köket. Klockan var sju och han bakade bröd och gjorde nyponsoppa på egenplockade nypon från Halmstad! Man kan undra vem som är hemmafru!! Nåväl, det är jag som sköter alla hemmasysslor. Det tog inte lång tid förrän dammsugaren blev nära vän med mig. Tyvärr stämde det inte riktigt mellan mig pelargonierna på balkongen. Jag har gjort mitt bästa för att de skulle trivas, men tyvärr blev det ingen långvarit bekantskap. De är dags för dem att ge sig av nu.

Efter lunch var vi på bio. Jag och Julia var och tittade på "Despicable Me" förra veckan och som alltid tyckte hon att filmen var jättebra och ville se den igen. Nu ville hon att vi skulle titta hela familjen. Filmen är jättebra tycker jag, rolig och tänkvärd. Jag fick mig många leenden.

Efter filmen åkte vi till PXet för att köpa en ny ipod till mig. Det är dags att börja träna nu. Jag har haft ett långt sommaruppehåll som började redan i mars. Nu kan jag inte skylla på tidsbrist längre. I veckan besökte jag gymmen på basen. Här finns tre gym, varav två är gratis. Tyvärr föll det gym som inte är gratis mig bäst i smaken. På The Point, finns även swimingpool och jacuzzi. Där är fräschast och finns flest träningsmaskiner. De har flera pass som börjar halv nio och det passar mig perfekt. Då har jag precis lämnat Julia i skolan. Nästa vecka börjar jag. Nu har jag det på pränt.


1 kommentar:

  1. Händer en hel del där borta i Seoul tydligen:) Lycka till med träningen!!

    SvaraRadera