Lång skönhetsbehandling

Det blev tyvärr ingen träning förra veckan. Jag köpte i alla fall ett träningskort! Jag bestämde mig för att träna på morgonen idag och packade träningsväskan redan igår kväll. När vi skulle gå till skolbussen imorse, regnade det. All lust rann av mig och det blev ingen träning.

Halv ett hade jag tid för skönhetsbehandling. Det var en ny salong som hade ett erbjudande på massage och ansiktbehandling under en timma. Salongen var jättefin och jag såg fram emot en avkopplande stund. Eftersom jag ville vara säker på att hinna i tid och slippa stressa var jag på salongen kvart över tolv. De hade tid för mig och jag fick genast börja min behandling. Massagen var väldigt skön och avslappnande. Jag njöt och kände mig väldigt harmonisk. Sedan var det dags för ansiktsbehandlingen med ansiktsmassage. Den var också välidgt behagligt. Jag fick först en ansiktsmask och sedan massage igen. Sedan en ansiktsmask till, nu med lera. Jag hade två make up pads på ögonen och sedan masken över ansiktet och padsen. Det gick således inte att ta bort padsen. Jag vaknade till med ett ryck av att min mobil ringde. Det var helt omöjligt att svara. Efter en stund ringde telefonen igen. Det kändes som att jag legat ganska länge med masken. Jag kände mig lite orolig för de missade samtalen. Tänk om det var från skolan. Jag väntade en stund till. Sedan började jag fundera på om de glömt av mig. Det måste ha gått en timma tänkte jag. Jag funderade på att ropa. Det kändes dock ganska fånigt. Det var säkert jag som inte hade koll på tiden. Det kan ju kännas långsamt när man bara ligger helt stilla. Jag väntade en stund till. Tillslut kom hudterapeuten in. Hon tog av lermasken och jag tittade på klockan i rummet. Den var kvart över två. Jag hade alltså blivit behandlad i två timmar!! Jag som skulle varit på skolan tio över två. Jag fick panik. Jag rusade ut till receptionen och betalade. Hudterapeuten var alldeles ifrån sig och sa att hon ville vara vänlig och ta hand om mig på bästa sätt. Jag var naturligtvis tacksam för det, men de borde ha frågat mig om jag hade tid först. Jag försökte ringa en taxi. En koreansk röst svarade och sa någon jag inte alls förstod. Jag fösökte ringa Monica för att höra om hon kunde hämta Julia. Samma röst igen. Jag blev sedan erbjuden skjuts av en kvinna. När jag kom till skolan var klockan halv tre. Julia satt på sin plats på golvet och väntade. Det var bara hon kvar. Jag som lovat henne att alltid vara i tid. Sist jag kom sent hade jag också varit på skönhetsbehandling. Jag kände mig verkligen urusel som mamma. Sedan fick jag springa runt och leta efter min koreanska vän Hyun. Hon och hennes barn skulle komma hem till oss och fika. Jag hittade henne tillslut på skolgården. Hon var då på väg hem.

Väl hemma hade vi en mycket trevlig eftermiddag med fika på balkongen. Hyun kollade min telefon och den måste tydligen laddas med mer pengar. Inte konstigt att det inte gick att ringa. Nu är det snart sängdags och imorgon bitti hoppas jag att jag kommer iväg på träningen.