Det är skönt med jullov. Det tycker både jag och Julia. Vi har varit uppe lite senare på kvällarna och pusslat och spelat spel. Även om det inte varit någon lång sovmorgon, har vi kunnat ligga kvar i sängen, gosat och läst böcker. Tro det eller ej, men jag har bara känt för att vara hemma och ta det lugnt. Jag har tänt ljus, bakat ännu mer bröd och läst tidningar. Det har varit riktigt skönt.
I tisdags när vi vaknade var det alldeles vitt ute. Julia ville genast ut i snön. Nu är det riktig vinter. Det har varit sköna dagar med några minusgrader och sol.
I onsdags kom Rick tillbaka från Panmunjom. På kvällen åt vi middag med våra amerikanska vänner, Sheila, Greg och Susannah. Vi åt en brasiliansk köttrestaurang. Konceptet var detsamma som den brasilianska restaurang vi tidigare varit på, "all you can eat" av kött och tillbehör. Köttet skars och serverades vid bordet. Efter middagen åkte vi hem till oss och drack kaffe och åt glass. Vi bjöd även på "christmas coke" d v s julmust. Den var mycket uppskattad. Vi hade en mycket trevlig kväll tillsammans.
På torsdagen var det inhandling av mat och dryck till vår nyårsmiddag. Vi åkte till fiskmarknaden där vi köpte tre stora hummrar, totalt 3,5 kg! Vi köpte även rökt lax, räkor och musslor. Vi valde att fira nyår själva i år. Vi brukar alltid ha stor bjudning hemma i Halmstad, men nu när Rick är borta så mycket, kändes det skönt att bara få vara tillsammans och slippa stå vid spisen hela kvällen.
På nyårsafton gick vi upp tidigt för att vara hinna till Lotte World när det öppnade. Vi befarade att det skulle vara mycket folk. Jag hade egentligen ingen lust att åka dit, men som vanligt hade Julia fjäskat med Rick. Vi testade flera nya attraktioner och det var faktiskt ganska kul. Vi åkte hem vid tretiden innan vi hann bli helt slut. Tanken var att Julia skulle ta sig en liten tupplur, men det blev inget med det.
Vi åt en mycket god tre rätters middag. Hummern var superb. Efter middagen spelade vi spel, sjöng och dansade till gamla eurotechno låtar. När klockan var tolv var Julia fortfarande vaken. Vi tog fram vår skumpa och gick ut på balkongen för att skåla. Vi trodde att vi skulle se ett fint fyrverkeri, men det lös med sin frånvaro.
2010 har varit ett mycket händelserikt och spännande år för mig och min familj. Första halvåret tillbringade vi i Halmstad. Rick arbetade på regementet och jag som controller på Halmstad Energi och Miljö AB. Vi började tidigt att förbereda för vårt år i Korea. Vi letade hyresgäster till vårt hus och i maj sålde vi vår bil. Vi lade om yttertaket på huset, vilket var planerat. Sedan drabbades vi av läckage inne i huset. Det var tur i oturen kan man säga. Om vi drabbats av detta när vi åkt hade det varit ännu värre. Nu är hela huset renoverat och i toppskick, så vi hoppas vi inte får fler tråkiga överraskningar.
I april gick en vän och före detta arbetskamrat bort. Han kämpade mot cancern, som till slut tog hans liv. En vecka innan vi skulle lämna Sverige dog min kära faster Maj-Britt oväntat och hastigt. Min älskade morfar dog några veckor senare. Det var väldigt jobbigt för mig att inte kunna vara med på begravningarna och ta farväl. Jag fick göra det på mitt eget sätt. Samtidigt finns både morfar och Maj-Britt med mig här i Korea. På midsommarafton hade jag på mig en klänning som morfar köpt till mormor. Det kändes väldigt roligt. Julia fick en pippitröja av Maj-Britt strax innan vi åkte. Jag sa att hon absolut inte behövde sticka något, men hon envisades. Idag är jag glad för det. Julia hade på sig tröjan i skolan för några veckor sedan och fick mycket beröm för den.
I juli födde min syster Annie Elias. Tyvärr har vi inte träffat honom ännu. Det är tur att Skype finns. Vi har sett honom där. Vi lämnade Sverige den 14 juni Det var en konstig känsla. Jag har aldrig varit borta från Sverige längre än 4 veckor! Det var en språkresa till Jersey 1989! Nu skulle vi vara borta ett helt år. Det kändes lite sorgligt att ta farväl av nära och kära. Du som läst min blogg, har fått ta del av som hänt från juni fram till nu. Det har varit en mycket lärorik och utvecklande tid för hela familjen. Julia har växt på många sätt. Hon pratar lite engelska/amerikanska nu och förstår bra. Hon har verkligen anpassat sig på ett fantastiskt sätt. När vi lämnade Sverige "orkade" hon knappt gå in till centrum. det är 500 m. Nu kan hon gå en hel dag utan att klaga. När jag är helt slut och tar rulltrappan, tar hon trapporna. Jag är väldigt stolt över henne.
För min del har det varit väldigt skönt att vara ledig. Jag har fått tid att stanna upp och ta dagen som den kommer. När jag hämtat Julia på skolan, har jag längtat efter henne och haft tid och ork att vara en bra mamma. Jag har fått klara mycket på egen hand eftersom Rick arbetar på annan ort. Det har inte alltid varit helt enkelt att lösa alla situationer. Språk och kulturkrockar har gjort att det mesta tar både tid och ork. Den spärr jag tidigare hade när det gällde engelskan har släppt. Nu pratar jag på utan att tänka. Det var ett av mina mål med detta år. Det är väldigt lärorikt att bo i ett annat land. Man får tillfälle att reflektera över sin kultur och sitt land. Annars är allt så självklart. Jag är stolt över att vara svensk och över Sverige. Alla koreaner jag träffar är väldigt positiva när jag säger att jag är svensk.
-Ahhh Schweedén, bjutiful contry. Stokolom!
-Have you been there?
-No, but I would like to go there.
Många amerikaner har släktingar i Sverige och talar gott om landet.
Vi har fått många nya vänner. Jag hoppas att vi kan fortsätta att ha kontakt när vi kommer hem. Flera av dem vill gärna komma och hälsa på oss och det hade varit roligt.
Nu är det 2011. Ett nytt år fullt av möjligheter. Nu har vi ett halvår kvar i Korea. Nedräkningen har börjat….
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar