I onsdags natt drog en tyfon in över Seoul. Det gick ut varningar i flera medier innan, så vi var väl förberedda. På onsdagskvällen var det full kalabalik på Commissary. Amerikanerna hamstrade mat. Alla affärer och skolor skulle vara stängda under torsdagen. Jag vaknade vid femtiden av att det var väldigt varmt i sovrummet. Jag undrade om Rick hade stängt av vår air condition. Det visade sig dock att strömmen gått. Utanför låg fällda träd överallt. Strömmen kom tilbaka vid femtiden på eftermiddagen. Det är tur att vi har en gasolgrill med kokplatta. Där grillade Rick hamburgare och grillspett och kokade pasta. Det gick ingen nöd på oss.
I fredags åkte vi till Sokcho på teambuilding. Sokcho ligger på östra sidan av den koreanska halvön. Vi åkte genom ett mycket kuperat landskap. Bergen var väldigt höga och beklädda med träd och tallar. Vi åkte igenom många långa tunnlar. Vägarna var väldigt fina och rastplatserna rena. Hotellet var jättefint och lyxigt. Vi hade två rum med havsutsikt på 10e våningen. Julia tyckte det var jättekul med eget rum och egen balkong ända tills det var dags att lägga sig. Då ville hon komma in till mamma och pappa. Jacuzzin var också poulär. Vi anlände vid lunch och hade eftermiddagen på stranden. Det var underbart skönt att andas frisk luft och höra havets brus. På grund av de höga vågorna kunde vi inte bada. Vi stod i havsbandet och lät vågorna skölja över oss. Vattnet var varmt och det kändes så skönt. Om det är något jag saknat denna sommaren är det havet.
På kvällen åt vi på en traditionell koreansk restaurang. Vi stekte själva maten på en platta på bordet. Servitören kom in med mer och mer mat som skulle tillagas. Till en början kändes det väldigt rörigt, med alla skålar. Jag väntade på att tallrikarna skulle komma in, men det kom inga. Man använde sina pinnar och tog sin mat från stekplattan eller skålarna. Det var ett annorlunda men trevligt sätt att äta på.
Lördagen var utflyktsdag. Vi lämnade hotellet vid halv nio och åkte till en nationalpark. Där tog vi linbana till toppen på ett högt berg. Utsikten var storslagen. Sedan gick vi runt lite i parken och tittade på en stor buddha och ett tempel. Färden fortsatte sedan mot gränsen till Nordkorea. Vi åkte längs med den demilitariserade zonen DMZ, där taggtråd och posteringar löper som ett band genom landet. När vi kom till gränsen fick vi en genomgång om den gränsverksamhet som sker mellan Nord- och Sydkorea av en dansk officer som var ansvarig för området. Utsikten var fantastisk men samtidigt lite overklig. Minor, vapen och skyddsställningar överallt. Efteråt besökte vi DMZ museun. Det var ett intressant museum som speglade kriget på ett gripande sätt. Det var en händelserik dag där tankarna gick till det drabbade folket. Efter en god middag avslutades kvällen med en drink på terassen på tolfte våningen.
Två händelser under helgen har påverkat mig starkt. Livet är skört och kan förändras i ett ögonblick. På fredagen var Julia en hårsmån från att bli påkörd av en bil. Hon hade änglavakt och klarade sig precis. Jag och Rick var båda mycket skärrade och minnesbilden har etsat sig fast. Igår, när vi var på väg hem från Sokcho, var vi med om en seriekrock. Två bilar framför oss krockade och vår chaufför tvärnitade. Då körde en stor buss bakom oss in i vår minibuss. Jag är glad över att vi hade bälten på oss och att det gick så bra som det gjorde. Det kunde ha slutat mycket illa. Vi fick alla ont i huvud, nacke och rygg. Jag har smärtor i ryggen och är helt stel i nacken för tillfället, men hoppas att det går över om några dagar. Julia verkar ha klarat sig bra och Rick har ont i huvudet. Det är viktigt att ta vara på nuet och vara rädd om nära och kära.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar