Shopping och busstur

22 juni

Idag hämtade Lotta upp oss vid nio. Vi tog bussen till blomstermarknaden. Jag har aldrig tidigare sett så mycket blommor. Det var som ett färgsprakande hav. Jag köpte två stora buketter med liljor. För dem betalade jag 40 kr. Tio rosor kostade 6 kr. Alla blommor var oerhört billiga. Julia fastnade för de konstgjorda frukterna, bröden, tårtorna mm. De var mycket välgjorda och såg helt äkta ut. Hon köpte lite frukter och några småkakor. På marknaden fanns säkert ett hundratal olika stånd. Där fanns inredningsprylar av alla de slag, papper och band i långa rader, pyssel mm mm. Det var lätt att förvilla bort sig. Jag köpte några fina ramar, lite blommor och annat krafs.

Det blev lunch hemma och sedan skulle vi träffa Lotta för att gå en sväng på Itaewon. När vi väntade på bussen kom en amerikansk kvinna fram till mig och Julia. Hon såg alla våra myggbett och rekommenderade en salva som fanns på basen. Hon sa att hon kunde köpa den till mig. Hon fick vårt husnummer och sa att hon skulle återkomma. Amerikanerna är väldigt vänliga och hjälpsamma. Häromdagen fick jag och Julia skjuts när vi var ute och gick. De tror att vi är fattiga svenskar som inte har råd med bil.

Julia köpte en keps som hon fick sitt namn på. Vi blev indragna i en affär som syr skor. Lotta beställde ett par stövlar. Mannen tog en massa mått på henne och vi fick titta i olika kataloger. Hon förklarade hur stövlarna skulle se ut. Det ska bli spännande att se dem när de är klara. Jag funderar själv på att sy upp ett par stövlar till vintern. Mannen var mycket trevlig och bjöd på någon Koreansk dryck. Han hade skrivit in alla svenka kunder i en bok och där fick jag och Lotta också skriva in våra namn och telefonnummer.

Vi var trötta efter en heldag och somnade tidigt.

23 juni

Idag skulle det bli en lugn dag. Vi tog bussen till marknaden, idag själva. Vi hittade och jag kände mig mäkta stolt. Vi gick runt en stund, men både jag och Julia var ganska trötta. Vi tog bussen tillbaka och begav oss in på basen igen. Jag hade lovat Julia att vi skulle äta lunch på Oasis. Julia har blivit kompis med servitrisen Coco där och vill på grund av det äta där varje dag. Hon jobbade som tur var och skojade med Julia. Efter det tyckte vi båda att det skulle vara skönt att åka hem. Tyvärr blev det inte som vi tänkt oss. Vi hoppade på fel buss och det märkte jag ganska snabbt när bussen körde ut genom grindarna på basne. Jag bestämde att jag skulle hoppas av vid nästa hållplats. Tyvärr skulle bussen till en annan amerikansk bas, K 16, som låg en timme bort. Jag blev alldelles kallsvettig. Mobilen var urladdad och jag var rädd att inte hinna hem till tre, då vi skulle åka till den svenska ambassaden. Vi gick av bussen vid kampen och tog första bussen tillbaka till vår bas. Hädanefter ska jag vara väldigt noga med att titta på bussanra innan jag stiger på. Ewa hade gjort samma resa hennes första dag. Jag var således inte den första som gjort misstaget och förmodligen inte den sista heller.

Vi hann till ambassaden i tid och Rick hade med sig tårta. Det var uppskattat!