Nu är vårt år i Korea slut!!!

De sista dagarna har jag försökt att köpa allt jag tror mig kommer behöva när jag kommer hem. De redan fulla resväskorna är nu fyllda till bristningsgränsen. Vi får se vad de väger!! Det kanske blir dyra inköp!!

I torsdags bjöd vi Anja och Anders på middag. Tanken var att vi skulle haft middag hemma, men vid det valda tillfället var Julia sjuk. Det fick bli på koreanskt vis istället. Koreanerna bjuder sällan hem sina vänner eftersom de ofta bor ofta trångt. Vi skulle till en italiensk restaurang som jag varit på tidigare. När vi kom dit, var restaurangen borta. Istället låg där en nudel restaurang. Det inte ovanligt här. Både affärer och restauranger byter ägare och inriktning väldigt ofta. Vi hittade snart en annan italiensk restaurang med mycket god mat. Vi hade en väldigt trevlig kväll. Jag fick ett halsband (som Anja designat), som jag blev väldigt glad över. Julia var hos Matthew och lekte.

Midsommar firade med de andra svenskarna hos familjen Månsson. Vi det väldigt trevligt med mycket god mat och dryck. Smörgåsbordet bjöd bl a på sill, koreansk färskpotatis, Janssons frestelse, köttbullar och korv, lax och mycket mer. Midsommarstången var väldigt speciell. Kransarna var bundna med taggtråd från Panmunjom! Regnade gjorde det också, så det var precis som en svensk midsommar.

Idag har vi gjort de sista inköpen. Vi har bl a köpt ett guldsmycke till Julia som betyder "långt liv". Det blir ett speciellt minne härifrån. Vi åt vår sista lunch på en koreansk restaurang. Där träffade vi Julias koreanska lärare. Hon hjälpte oss att beställa och vi åt en mycket god bulgogi. Jag och Julia har varit på manikyr och pedikyr och till middag blev det sushi från Fujiis. Julia åt på Burger King! Vi har precis tagit ett tårfyllt farväl av Matthews familj.

Imorgon åker vi hem till Sverige. Det är dags att ta farväl av "the land of the morning calm". Det känns lite vemodigt just nu, men samtidigt spännande att komma hem. Vårt år här har varit fantastiskt på många sätt. Jag är väldigt glad över att ha fått möjligheten att leva i ett annat land och dessutom vara ledig. Vi har levt i både den amerikanska och koreanska kulturen och det har varit både intressant och lärorikt. Det bästa med att uppleva nya kulturer är att man lär sig se saker och ting på nya sätt. Det gäller att ta det bästa från varje kultur. Vi kan alltid lära av varandra.

Jag tänkte att det skulle bli mitt sista blogginlägg. Mitt liv som Seoulfru är slut. Även om det kanske inte varit lika glamoröst som för en "Hollywoodfru", har det varit mycket innehållsrikt och spännande.

Det kanske blir ett inlägg till när vi kommit hem. Stort tack för att du har följt min blogg och på så sätt varit delaktig i mitt liv här. Vi ses i Sverige!

Sommarlov, Hail and farewell, barbeque och kalas

Äntligen sommarlov för Julia. Hon slutade skolan vid elvatiden i torsdags. Det var ingen skolavslutning som vi är vana vid. Klassen hade lektion som vanligt. Julia var den enda som var uppklädd. Dagen innan däremot var det party och vattenlekar. Till lunch bjöds det på pizza, chips och en jättestor "cookie" med texten "Goodbye Kindergarten First grade". Det stämmer faktiskt för Julia också, som kommer börja skolan i höst, ett år tidigare. Efter lunch fick ala barn ta på sig badkläder och springa ut i gräset och leka i små pooler. Det fanns vattenpistoler, vatten ballonger och andra leksaker. Julia kunde vara med trots sitt sår i huvudet. Det var lite sorgligt att ta farväl av Julias klasskamrater och lärare. De flesta kommer vi aldrig att träffa igen.

I fredags åkte vi upp till Panmunjom för en "Hale and Farewell" ceremoni. Rick och Martin skulle tackas av och Per och Allan skulle hälsas välkomna. Det blev flera tal, god mat och fina presenter. Julia fick en skräddarsydd hanbok (den traditionella koreanska folkdräkten). Rick fick medaljer och diplom. Väl hemma på hotellet hade vi en halvtimma att byta kläder. Sedan blev vi hämtade för att åka till den australienska försvars attachén och hans familj på barbeque. Vi var där vid samma tid för precis ett år sedan. Det var vår första tillställning och vi hade precis anlänt till Seoul. Nu, ett år senare, blev det för min del, den sista receptionen. Precis som förra året kom det lite regn. Det var lustigt, för det har inte regnat här på evigheter. Som tur var satt vi och åt under partytält. Vi bjöds på en god buffé. Julia såg vi knappt skymten av. Hon var snabbt framme och ville leka med de andra barnen. De hoppade studsmatta nästan hela kvällen.

Igår var Julia varit på kalas här på hotellet. Det var Matthew som fyllde sex år. Det var det mest välarrangerade och påkostade barnkalas jag varit på. Temat var "Carnevale" och Kathy, Matthews mamma, hade köpt in alla möjliga saker med "cirkus anknytning". Till kalaset kom en inhyrd magiker. Han var verkligen jätteduktig och trollade bl a fram en duva. Han lät även barnen komma fram och deltaga och det var väldigt populärt. En buffé med pizza, korv och bröd, grönsaksfat, fruktfat och diverse kalla såser stod uppdukad. Sedan var det glass med många tillbehör och stor tårta.

Matthew hade sagt till Julia att han önskade sig "Star Wars lego", så det hade jag köpt. Julia hade skrivit etiketter på paketet. På en av dem hade hon gjort tre hjärtan med texten "I love you". Matthew var dock så ivrig att öppna paketet att han inte hann läsa lapparna. Julia skrek "stop, stop" och försöket att vända paketet, men Matthew lyssnade inte alls, utan slet av pappret. Julia blev jätte ledsen och började storgråta. "Det var ingen idé att skriva så fint till honom, det kommer jag aldrig mer att göra". När Matthew öppnat alla paket visade Kathy Matthew vad Julia skrivit. Då gick han fram till henne och kramade henne. Julia frågade vilket paket han blev gladast för och det var hennes. Då var allt bra igen.

När kalaset började gå mot sitt slut, var det dags för "Pinyata". Alla barn hade fått dekorera sin egen tygpåse, som det skulle samla godis och leksaker i. Trots att alla barn slog allt var det orkade, ville elefanten inte gå sönder. Tillslut gav den dock med sig. Godis och leksaker ramlade ut och alla barn slogs på golvet för att roffa åt sig så mycket som möjligt. Barnen fick även boxar med leksaker att ta med hem.

Igår var firade vi "Fathers Day", bröllopsdag och dopdag för Julia. Rick har varit i Panmunjom hela helgen. Jag och Julia hade en hektisk dag i den heta sommarvärmen. Först lite shopping och ärenden på Itaewon. Efter kunch lämnade jag Julia hos Matthew och tog med Barbara (den nya sekreterarens fru), på "sightseeing". Vi var bl a på E-mart. Där provsmakade vi många olika koreanska specialiteter.

På kvällen åt jag och Julia middag med Matthews familj på Dragon Hill. Det var en trevlig dag.

Idag har jag varit på ansiktsbehandling. Jag måste ju passa på nu innan vi åker hem. Jag var på en salong utanför basen. Hudterapeuten kunde ingen engelska. Hon hade dock en lapp med lite olika engelska fraser som hon läste upp. Ställde jag en fråga kunde hon inte svara. Julia var hos Susannah och lekte.

På eftermiddagen badade vi i poolen här på hotellet. Nu är det snart dags för middag. Det blir en rastaurang här på hotellet igen. Jag trodde det skulle bli långtråkigt att bo på hotell i över två veckor, men jag tycker fortfarande att det är väldigt skönt. Ingen städning och ingen matlagning. Bästa att passa på att njuta. När vi kommer hem har vi runt 70 lådor att packa upp!

Imorgon åker vi med de andra svenskarna till Dongdaemun market. Jag hoppas jag kan hitta en brun väska till mina nyinköpta skor i "purse heaven". Kanske ett par till skor också på skomarknaden. Som sagt, det gäller att passa på. Snart är den intensiva shoppingen ett minne blott.

"Farewell barbeque" och akuten igen!

Vi har haft härliga dagar på hotellett. Vi har badat i poolen nästan varje dag och slappat i sängen framför tvn på kvällarna. Det kommer att bli två sköna sista veckor, om vi nu slipper fler olyckor.

Gårdagen slutade väligt olyckligt för Julia med ett besök på akuten. Vi hade haft en härlig dag med mycket shopping på Namndaemun market. Det känns som att nu är det sista chansen för shopping här. Jag får lite köp panik! Vi hade tagit med Ricks efterträdare Allan och hans fru Barbara på stan. Vi åt lunch på vår favorit restaurang och väl hemma på hotellet blev det bad i poolen. Efter middagen lekte Julia på lekparken. När det var dags att gå hem, tävlade Rick och Julia till hotellrummet. Julia kom först såklart, men snubblade precis framför dörren. Hon föll så olyckligt att hon fick huvudet på dörrkarmens kant och fick ett djupt jack. Det blödde jättemycket. Vi blev alla väldigt rädda. Det blev ambulans till akuten. Där blev Julia "ihopstämplad" med häftklammrar. På akuten mötte vi vår vän Greg. Han var väldigt snäll och väntade på oss och körde oss tillbaka till hotellet. Klockan var då runt nio. Julia var hungrig, så det blev ett stopp på Burger King. Där köpte vi hamburgare, pommes frittes och Fanta. Efter skrovmålet somnade Julia snabbt. Idag har vi varit hemma och vilat ut. Vi har bara varit ute och köpt den docka som Julia önskade sig. Det blir alltid en present efter ett sjukhusbesök.

I lördags var vi på en mycket trevlig barbeque. Det var Julias klasskompis Ross och hans föräldrar som bjudit hem oss och flera andra familjer i Julias klass. Det var ett avskedsparty för oss för vår familj. Alla familjer hade med sig sin favoriträtt. Det blev en härlig buffé med många rätter! Ross pappa, Ross (ja, de har samma namn), grillade fantastiska revbensspjäll. Efter maten bjöds det på ett stort dessertbord. Barnen lekte i parken utanför att det var en underbar kväll. Innan dat var dags att gå hem fick vi fina presenter. Julia fick ett halsband. Till familjen fick vi en traditionell kimchikruka. Jag fick en jättefin tavla, som har ett stort symboliskt värde. Koreanska kvinnor i hanbok (den traditionella dräkten) dansade i en ring. Ringen symboliserar "the circle of friendship". Jag kommer verkligen att sakna mina vänner här.

Nationaldagsfirande, sleep over, flytt och zoo

Den första juni var vi inbjudna till Hyatt hotell för att fira den svenska nationaldagen. Det var den svenska ambassadören Lars Wargö med fru Ewa och ett antal svenska företag, verksamma i Seoul, som stod för receptionen. Det var en stor tillställning med 1200 gäster. Hyatt hotell är ett av de lyxigaste hotellen i Seoul. Vi blev bjudna på smörgåsbord med många svenska delikatesser. De sponsarade företagen hade olika montrar och de bjöd på underhållning och fina priser. Julia var hos sin klasskompis Matthew, som bor i vårt område. Hon är hemma hos hans familj nästan varje dag och leker. Matthew har två småsyskon, Christopher, 4 år och Ashlie, 3 år. Det är alla väldigt förtjusta i Julia. När vi kom och skulle hämta henne, låg hon med de andra barnen på en luftmadrass i vardagsrummet. Hon ville gärna stanna för en "sleep over".

I lördags hade Julia sin "sleep over". Hon hade jätteroligt hela dagen och kvällen. För första gången på ett år hade jag en eftermiddag och kväll för mig själv. Jag gick en sväng på Itaewon och tittade i affärer. Sedan tog jag en massage och åt middag på en thairestaurang. Lägenheten var full av lådor, smutsig och kal, så jag ville vara utomhus så länge som möjligt. Det kändes konstigt att gå och lägga sig alldeles ensam. Jag somnade dock ganska snabbt.

Jag vaknade av att det ringde på dörren. Klockan var elva. Jag förstod vem det var. Utanför stod Kathy med Julia i famnen. Hon kunde inte sova och ville gå hem till mamma.

Till en början var Matthew inte så glad i Julia och retade henne gärna. Christopher och Ashlie däremot avgudar henne. Christopher har redan från början sagt att det är han som ska gifta sig med henne. När Julia var sjuk bytte Matthew taktik. Han kom och ringde på vår dörr och lämnade en bukett med klöver utanför. När jag sedan öppnade och såg honom undrade han hur det var med Julia och om hon inte kunde komma ut och leka. Julia var måttligt förtjust i klöverblommorna. Hon sa "sådana" blommoer ger man väl inte bort. De är ju inte fina. Jag försökte då förklara att det är tanken som räknas. Efter det har matthew varit väldigt vänlig mot Julia och i onsdags när vi skulle hämta henne gav han henne en puss! Nu säger han "I love you" och vill pussa henne varje dag.

Vi har packat och packat den senaste dagarna. Igår hämtades alla lådor. Det var dels våra lådor som ska hem till Sverige. Dels de lådor och möblemang som ska till Ricks efterträdares lägenhet. Vid åttatiden kom flyttfirman som tog hand om det svenska godset. Jag och Rick hade noga vägt alla lådor. Vi kom upp i 475 kg. Det innebar att vi skulle kunna använda flyg. Om man har en vikt på över 500 kg, fraktas lådorna hem med båt. Flyttfirman vägde också våra lådor och kom upp i 470 kg. De sa däremot att nu skulle godset emballeras och då tillkommer runt 100 kg. Vårt gods skulle alltså gå med båt. Jag fick panik eftersom jag vet att båten tar cirka 10 veckor. Det blir en hel sommar utan kläder mm. Nu har vi bara kvar kläder och det mest nödvändiga för tre veckor. För att göra en lång historia kort kan jag säga att det tillslut löste sig och att våra lådor nu går med flyg!!

Idag har jag varit med Julias klass på Seoul zoo. Vi fick som vanligt hand om några barn var. Det var en fin och mycket stor djurpark, så vi hann inte igenom allt. Vi fick dock se många olika djur. Det var väldigt varmt och efter en lång dag var vi föräldrar de som var mest trötta.

Nu har vi precis flyttat in på Dragon Hill. Vi har fått ett fint rum. Här finns stort kylskåp och en mikro. Det innebär att vi i alla fall kan äta frukost på rummet. Här ska vi tillbringa våra sista 17 dagar. Just nu känns det skönt. Det har varit så mycket packande den sista tiden. Vi har bara några minuter till skolan och poolen. Hotellet har flera restauranger med buffér, så vi kommer säkert inte sitta hungriga.

Sommarvärme och Mors dagsfirande

Julia var feberfri på torsdagen, så på fredagen kunde hon gå till skolan. Det var skönt för oss båda! Många klasskompisar var glada över att se henne. Hennes bästis Jessica, hade inte velat leka på skolgården när Julia inte var där.

På lördagen tog vi bilen ner till Han River. Vi körde en bit längs med den stora floden. På båda sidor finns fins gång- och cykelbanor, fina bad- och idrottsanläggningar och stora grönområden. Det är som en oas för många koreaner att komma bort från all trafik och all trängsel. Många koreaner slår upp tält, där de tillbringar dagen. De är sitter ju gärna inte i solen. Vi hittade en trevlig gräsmatta, där vi la vår filt under ett träd. Julia och Rick sparkade boll och jag kunde vila i skuggan. Vi köpte lunch som vi åt i gräset med floden som utsikt. Det var ganska många båtar ute. Det var ett Marathon lopp som pågick längs med floden. Det var roligt att titta på alla människor som sprang förbi. Det var också väldigt intressant att titta på alla cyklister. Den ena hade värre utrustning och klädsel än en andra! Vi hade en härlig dag.

På söndagen firade vi Mors dag. Amerikanerna firade Mors dag för några veckor sedan och då blev jag också firad. Då fick jag en fin blombukett och en tallrik som Julia målat. Hon hade varit med klassen på "Arts and Crafts" och målat. Ms Gonzales hade sagt till barnen att de inte skulle berätta att de varit där. Julia höll allt hemligt. När det nu var svensk mors dag, tyckte Julia att hon inte behövde fira mig. Jag hade ju redan blivit firad. Sedan ångrade hon sig. Jag fick fina hudvårdsprodukter från Estée Lauder, precis som jag gillar. Vi packade lite under förmiddagen och åkte sedan till poolen inne på basen. Där träffade vi Julias klasskompis Susannah och hennes föräldrar, Sheila och Greg. Julia och Susannah hade väldigt roligt tillsammans. Julia gjorde ett försök att hoppa i vattnet från trampolinen, men det blev ett grodplask och det var inte roligt!

På kvällen gick de med oss ut och åt Mors dags middag. På vägen hem blev vi uppraggade av en modellagentur. De skulle göra en reklamfilm för playstation. Julia, Susannah, Rick och Greg blev videofilmade och fotade. Inspelningen skulle äga rum någon gång i juni. Jag kan se Rick framför mig hur han med inlevelse spelar spel, ler stort, dubbad på koreanska!! De båda pratade idag om att bleka tänderna….

Idag har amerikanarna firat Memorial Day, så skolan var stängd. Rick var också ledig. Vi har haft ännu en dag vid poolen. Julia lekte med Susannah idag också. Det är roligare att bada med en kompis. Till middag grillade Rick baconinlindad fläskfile. Det var sista grillningen för oss här i vårt hus.

Imorgon ska Kohom, som förvaltar våra bostäder, sätta på vår air condition. Det ska bli så skönt. Vi har haft över 30 grader de senaste dagarna och det har varit heta nätter. Myggorna verkar vara ännu ettrigare än förra året. I förrgår morse vaknade jag med 15 bett. Igår kväll var betten som stora bölder. Det blev både salva och allergimedicin.

Nästa onsdag flyttar vi ut. Då blir det hotellvistelse. Nu när vi börjat packa, känns det som att det på något sätt är dags att åka hem. Lägenheten är nu kal, i oordning och full av lådor. Det kommer säkert känns vemodigt på slutet när vi ska ta farväl av vänner och Korea, men nu längtar vi faktiskt hem! Julia pratade idag om att hon ville åka till Maxi och handla! Hon vill köpa äpple/kanel yogurt, sina favoritflingor och smågodis. Jag ser faktiskt också fram emot att handla på Maxi!!!

Musikal och febrig Julia

Rick hade noga visat mig hur jag skulle filma Julias föreställning.
Jag gjorde mitt bästa, men efter att ha sett inspelningen har jag insett att jag inte är ett proffs!
Alla barn var väldigt duktiga. Det är inte så lätt att sjunga och tala inför publik, särskilt inte när man bara är sex år. Trots det, kunde alla barn sina sånger och repliker helt utantill. Det har förstås traglat dem länge. Alla barn hade fått en cd skiva med sig hem för att öva på sångerna. Som jag skrivit tidigare, har jag vaknat ett antal nätter och "haft sångerna i mitt huvud". Rekvisitan var av hög klass och föreställningen bjöd på flera skratt. Efteråt spelade alla barn en låt på blockflöjt. Det kanske är att ta i att kalla det låt, men det var några toner i alla fall. Det var inte lätt att få 24 barn att spela samma ton samtidigt!

På torsdagen var jag i Gangnam area. Där finns många lyxiga butiker, fina restauranger och höga hus. Min systers kompis Martina, var i Seoul på tjänsteresa och bodde på ett hotell i området. Hon hade köpt med sig lite saltlakrits till mig.

På fredagen fick jag hämta Julia hos skolsystern vid tolvtiden. Hon hade feber. Jag fick lite dåligt samvete att jag skickat iväg henne på morgonen. Hon sa att hon kände sig lite trött och inte riktigt bra. Det hade varit ett fruktansvärt åskoväder under natten. Jag vaknade halv tre och Julia vid halv fem. Jag trodde att hon var trött och sa att det var ju snart helg.


Helgen har varit mycket lugn. Julia har haft mellan 38 och 39 graders feber och varit ganska matt. Det har blivit mycket film och spel. Nu är det tisdag och Julia har fortfarande feber. Vi hr varit hos läkaren idag och kollat henne, men de kan inte hittat något. Om hon fortfarande har feber imorgon kväll, ska vi komma tillbaka på torsdag.


Idag har vi bakat "cupcakes" med frosting, glasyr och godis på. Riktiga sockerbomber!
Nu har Julia precis somnat. Febern har gått ner lite, så jag hoppas att den är borta imorgon. Hon får vara hemma från skolan i vilket fall. Hon längtar så efter att gå ut på lekplatsen igen. Hon ställde sig på balkongen idag och tittade på när de andra barnen gungade.

Om två veckor flyttar vi ut ur lägenheten. Vi ska tillbringa de sista 2,5 veckorna på hotell inne på basen. Våra saker hämtas nästa vecka. Jag har börjat packa så smått. Vår lägenhet ska renoveras när vi flyttar ut, så Ricks efterträdare och hans fru kommer att få ett nyrenoverat boende några hus härifrån. Vi måste alltså också flytta ur lägenheten.

Det har blivit rejäl sommarvärme nu. Temperaturen har de sista dagarna legat runt 28 grader. Jag ser fram emot att komma hem till den svenska sommaren. Men det jag ser mest fram emot är att träffa familj och vänner.

Bilsemester

Om jag sammanfattar vår bilsemester kan jag säga "Vi hade i alla fall inte tur med vädret". Det regnade och blåste kraftigt större delen av vår resa.

Med oss på resan hade vi vår trogna vägvisare och för det mesta pålitliga vän "GPSen". Den var nog i och för sig pålitlig hela tiden och det var förmodligen den mänskliga faktorn som gjorde att vi vid några tillfällen inte alls visste var vi befann oss eller åt vilket håll vi skulle. Rick var en utmärkt "driver" och kör numera som en äkta disciplinerad korean. Koreanerna är mycket själviska i trafiken. De kör om på både vänster och höger sida och vill absolut inte släppa förbi någon som försöker byta fil.

Vi har fått se mycket av Koreas vackra landskap. Vi har åkt genom storslagen natur med höga berg och djupa dalar. Vi har sett ris- och äppelodlingar och åkt genom små byar. Vägarna har varit bra med välutrustade rastställen.

9 maj
Vi lämnade ett regnigt Seoul vid sextiden på morgonen. Vår förhoppning var att vi skulle hinna ut ur Seoul innan rusningstrafiken. Till vår förvåning var det redan mycket bilar. Vi var mycket glada över "GPSen". Det är inte lätt med de koreanska vägskyltarna. Rick hade slagit in hotellets adress och det var bara att följa GPSens anvisningar. Tyvärr hade Rick slagit in någon siffra fel på adressen. Vi började ana att något var fel när vi körde in på en smal grusväg. När vi var framme befann vi oss mitt ute i bushen och hade ett gammalt ruckel framför oss! Det var bara att vända och åka tillbaka.
Vi anlände vid den så kallade "resorten" vid lunchtid. Det skulle vara ett spahotell och av priset och reklamen att döma, skulle det vara väldigt fint. Vi blev ganska besvikna alla tre. Hotellet var slitet och de varma källorna visade sig vara några varma bassänger i källaren. Naturen runt hotellet var väldigt vacker och där fanns flera olika promenadslingor. Julia tyckte det var för varmt och ville helst vara inne. Regnet upphörde under resans gång och det var närmare 30 grader. Vi gjorde ett kort besök i den så kallade spa anläggningen. Där fanns fyra olika varma källor med mellan 40 och 45 gradigt vatten. Eftersom man är naken är det separerat mellan män och kvinnor. Rick fick således vara själv. Julia badade inte alls, så efter en stund gick vi därifrån. Det blev ett dyrt bad!
På eftermiddagen tog vi bilen ner till havet. Det var drygt två mil. Det var så skönt att känna havslukten och gå på stranden. På vägen hem till hotellet stannade vi i en liten by och åt middag. Det var en äkta koreansk restaurang där man satt på golvet och åt. Jag och Julia tyckte det var roligt. Rick däremot uppskattade inte sittställningen…..
Vi somnade tidigt. Det var alldeles för varmt i rummet, så Rick låg på golvet nära balkongen. Julia vaknade mitt i natten och var jättevarm. Hon gjorde då sällskap med Rick. Vi som trodde det skulle bli trångt i den lilla sängen. Där låg jag alldeles själv.

10 maj

När vi vaknade öste regnet ner. Tanken var att vi skulle besöka vackra naturområden, palats och kungagravar under dagen, men på grund av vädret åkte vi direkt ner till Busan. Vi checkade in på ett fint hotell vid stranden. Vi startade med en god fisklunch. Från ett akvarium fick vi själva välja vilken fisk vi ville ha. Det blev en stor plattfisk. Till den grillade fisken fick vi in ett tiotal smårätter. Vissa var ätbara, andra inte. Vi var inte så sugna på de råa marinerade krabborna. Inte heller de råa små snäckorna såg så aptitretande ut. Efter lunch tog vi en promenad längs stranden. Det var skönt trots att det blåste. Vi tog sedan en liten runda i området runt hotellet. Kvällen avslutades med middag på ett kycklingställe. Sedan blev det "Kings speech" i sängen.

11 maj

Denna morgon vaknade vi av kraftigt regn och blåst. Alltså ännu sämre väder. Rick hade uppfattat att det gick att äta frukost på hotellet, men så var inte fallet. Vi begav oss ut i ösregnet för att leta efter ett "frukostställe". Vi hamnade till slut på "Dunkin Donuts"! Eftersom det var omöjligt att vistas utomhus, tillbringade vi förmiddagen på ett akvarium. Det var väldigt stort och fint med många olika fiskar i vackra färger, hajar och pingviner. Vi fick även se en trollerishow, där en dykare trollade i vattnet.

Efter en lunch på "Thank God Its Friday", gick vi tillbaka till hotellrummet. Vi låg där och slappade några timmar och hoppades att regnet skulle upphöra eller i alla fall avta. Rick letade upp ett trevligt område som vi kunde ta en taxi till. Vi hann dock inte mer än ner till gatan, då vi insåg att det inte gick att vara ute. Vi köpte godis och tilltugg i närmsta affär och gick upp på rummet igen. Där stannade vi tills det var dags att äta middag. Då tog vi oss till en thairestaurang runt hörnet. Det blev den dyraste och sämsta middagen under resan. Julias friterade kycklingbitar var pyttesmå och fruktansvärt torra. Rick kallade in servitrisen och att kycklingen var som små träbitar. Kocken blev ditkallad och hon sa bara att det är så kycklingen brukar vara på detta stället. Det var inte mer med det. Vi beställde in en ny rätt till Julia. Vi fick sedan beställa in ytterligare rätter eftersom de var så små.

12 maj

Regnet hade äntligen upphört. Dags för utflykt. Vi tog bilen till ett mycket trevligt område i stan. Busan är för oss en storstad, med 4 miljoner invånare. Staden kändes väldigt trendig och Rick tyckte den påminde om New York med sina höga skyskrapor. Området hade otaliga affärer, barer och restauranger. Det var en salig blandning mellan marknadsstånd och dyra märkesaffärer. Det blev lite kläder till mig. Julia tyckte efter ett tag att mamma hade handlat färdigt. Efter en lunch på en italiensk restaurang åkte vi till ett buddha tempel. Templet låg högt uppe på en klippa och var väldigt fint. Det blåste ganska mycket och de höga vågorna slog mot klipporna. Vi hittade ett mysigt café med vidunderlig utsikt. På kvällen blev det ytterligare shopping. Det fanns ett jättestort varuhus nära hotellet. Rick köpte skor och Julia fick byxor och en kjol. Jag hade ju redan köpt min ranson för dagen!

13 maj

Det var dags för hemfärd. Solen sken och det hade slutat att blåsa! Det blev en lång dag i bilen. Vi bestämde oss för att åka och titta på ett mycket känt tempel pch en jättelik buddhastaty i en nationalpark. Platsen är mycket känd och finns med på UNESCOS världsarvslista. Det visade sig inte vara sått lätt att hitta området. Vår vän GPSen tog oss till en helt annan plats med samma namn. Det blev många turer fram och tillbaka innan vi kom fram. Väl framme var vi mycket inponerade av "tempelbyn". Budda statyn var över 30 meter och reste sin jättelik över området. Naturen runtom var fantastiskt vacker. I ett av templen satt tre jättelika buddhastatyer. Det var en mäktig känsla och kroppen fylldes av ro när vi satte oss ner för att fika. Det var så lugnt och fridfullt.

De sista 30 milen till Seoul blev minst sagt jobbiga. Vi fick känna på Seouls rusnigstrafik. Trots åttafiliga vägar, stod trafiken helt stilla. Vi körde 2 mil på över en timma! Vid niotiden var vi hemma igen.

14 maj

Det blev en dag på basen. Först en tur till PXet. Vi borde egentligen ha handlat färdigt, men Rick skulle ha en ny "Apple produkt". Jag och Julia tittade på kläder. Julia älskar att handla kläder. Hon hittar alltid mycket som hon vill ha och oftast är det svårt att säga nej. Hon hittade en "Doraklänning", som hon bara måste ha. "Den kan jag ju ha nu i sommar och den passar till mina sandaler". Julia fick klänningen av sin pappa och jag köpte ett par shorts. Efter lunch spelade vi minigolf. Jag kan ju säga att jag alltid varit måttligt förtjust i minigolf. Förmodligen för att jag är så dålig och alltid förlorar. Det gick dock ganska bra denna gången, så det kanske blir en tur dit snart igen. Jag fick i alla fall en "hole in one". Om det var tur eller skicklighet låter jag vara osagt. Banan var jättefin och uppbyggd som en riktig golfbana.

15 maj

Det blev en heldag på Seoul Grand Park. Där finns ett stort zoo, en nöjespark, naturreservat mm. Vi koncentrerade oss på nöjesparken och insåg snabbt att vi inte skulle hinna något mer. Vi åkte ett antal attraktioner och njöt av det härliga vädret. Rick som inte kan åka något som snurrar, stod och skrattade så tårarna sprutade när jag och Julia åkte vikingaskeppet. Jag skrek högt och blundade nästan hela tiden. Jag var både rädd och mådde illa. Julia satt bredvid mig och njöt. Hon är helt orädd och åker allt hon får. Vid fyratiden var vi alla helt slut. En härlig dag avslutades med Ricks grillade burgare på balkongen.

17 maj

Idag har jag varit hos frissan. Det var lite nervöst. Jag tänkte först att jag skulle vänta tills jag kom hem, men nu var det verkligen dags. Jag hade blivit rekommenderad salongen av min vän Mandy. Mandy tog mig till salongen och satt och väntade på mig. Vi åt lunch tillsammans och gick sedan till skräddaren för att hämta min kostym. Den blev jättefin. Håret blev faktiskt ganska bra. Jag är mycket mörkare än jag brukar vara, men det är bättre än orange!! Jag har tre olika nyanser i håret och nu ser det i alla fall naturligt ut. Skam den som ger sig! Hemma i Sverige blir det ljusa slingor igen!!!

Imorgon är vi inbjudna till teatern på skolan för att se musikalen "Friendly neighbourhood helpers". Idag hade alla barn en lapp fastsatt i kläderna med en påminnelse vad de skulle ha på sig. Ms Gonzales ville vara säker på att ingen lapp försvann bland läxorna. Filmkameran är laddad den här gången!!